Oförstående människor runt om en
Ibland förstår jag inte hur andra människor tänker. Jag chattade med en vännina häromdagen och hon frågade hur allt var och så, jag tog mod till mig och skrev att det känndes väldigt jobbigt med våran barnlösa situastion och att väntan på besöken med läkarna och behandlingarna känns alldeles för långt bort. Till svar fick jag: Ja vad jobbigt men vad kul med smått.
Jag är totalt förvirrad för jag tycker inte alls det finns något positivt med det hela för det kommer ju helt enkelt inget "smått", det var ju där det hela var jobbigt. Det känns som att de runt om oss inte förstår överhuvudtaget, folk frågar ständigt då vi ska ha barn och att vi måste säga till då vi är gravida. Det skär i mig. Då min sambos föräldraras bekanta frågar är det inte dax snart? Jag står och skäms, fast jag egentligen vet att det inte finns något att skämmas över men ändå så skäms jag medans jag ler och nickar och låtsas om som ingenting.
Jag är totalt förvirrad för jag tycker inte alls det finns något positivt med det hela för det kommer ju helt enkelt inget "smått", det var ju där det hela var jobbigt. Det känns som att de runt om oss inte förstår överhuvudtaget, folk frågar ständigt då vi ska ha barn och att vi måste säga till då vi är gravida. Det skär i mig. Då min sambos föräldraras bekanta frågar är det inte dax snart? Jag står och skäms, fast jag egentligen vet att det inte finns något att skämmas över men ändå så skäms jag medans jag ler och nickar och låtsas om som ingenting.
Kommentarer
Trackback
